Chikanua

Alla har vi de okända, ökända "skeletten" i våra garderober. Men vad är bäst? Ska man blotta dem för allmänheten och mista dem man älskar? Eller ska man låsa in dom, slänga bort nyckeln och tänka: Det man inte vet, lider man inte av?

Jag är säker på att det finns pojkvänner liksom flickvänner som i dagar, veckor, månader ja, till och med år, går omkring och fantiserar om andra än sin partner. Som trånar efter någonting annat än vad dom har. Är dessa människor då bättre personer än de som tänker tanken, går ut, kysser någon annan och därefter konstaterar att idylen om en annan partner inte var det man tänkt sig? Jag vet inte.

Jag har alltid i praktiken levt efter min tro, om att ärlighet vara längst. Men är detta verkligen alltid rätt? Skulle jag kommit längre om jag från gång till gång inte varit ärlig, bara hållit tyst? Situationer kan se väldigt olika ut och därav går det inte att dra alla över samma kam. Det förstår jag verkligen.. Men tänkt dig ändå, vad är bäst?

Jag drömde om dig inatt. Du log mot mig med det där leendet. Det där som säger så mycket mer än ord. Det där, ihärdiga, beslutsamma. Det som inte längre finns kvar. Kommer det någonsin komma igen? Eller ska jag vända bort föralltid? Det kanske är bäst så, jag är rädd för att du inte besvarar mig blick.

Foto: Ellen Weston

Visst är det svårt att få ihop alltid. Man ska hinna gå i skolan, plugga, träna/utföra en fritidsaktivitet, träffa vänner och hinna med sig själv. Hur man får det att funka är nästan omöjligt. Jag har lärt mig att prioritering är A och O för att inte bryta ihop (allt för ofta). Med detta menar jag inte att mina prioriteringar ligger helt rätt i proportion till varandra, men jag är på väg. Ibland får man fokusera på en del under en del av ens liv för att man vet att detta komma underlätta för en i längden. Exempelvis: Jag har bestämt mig för att fokusera på skolan fram till sommarlovet, för att sedan kunna pusta ut, känna mig nöjd och bara umgås en massa med vänner. Dock är det viktigt att inte ta detta för långt, så att man endast arbetar för framtiden och glömmer bort att leva i det omtalade "nuet". Det är lätt att ständigt skaffa sig nya mål i livet som väntar på att bli uppfyllda. Visst är det bra att vara målmedveten, men ta till vara på det liv du lever i..

.. Du levet det trots allt endast en gång.
 
Foto: Ellen Weston

Vilken hysteri det blivit, allt som har med kalorier och kolhydrater ska tydligen inte finnas på kartan. Det känns lite hopplöst. Om man äter som munnen vill går man upp i vikt, om man äter som kroppen vill går man hungrig, för då skolmat inte är vidare hälsorikt, blir det i sådanna fall endast sallad. Hur ska man kunna hitta en balanserad kost i en obalanserad vardag? Så vad göra man?

Jag menar, en hel eftermiddag med studier utan att få belöna sig med lite mat är ju så gott som otänkbart. Det går ju bara inte. Och efter det femte äpplet börjar suget för frukt sina. Det som funkar för en människa fungerar inte för en annan. Jag fungerar inte utan mat.

Foto: Ellen Weston