Ett av de tuffaste åren i mitt liv.
Årskurs 2 på gymnasiet är precis som alla säger, pest och pina! Aldrig har jag upplevt ett så pressat läsår under min skolgång. Jag tror det till störst del beror på den enorma belastning av studier många upplever, liksom personlighetsförändringen man går igenom. Man börjar bli "vuxen" eller åtminstone uppfatta vilken ansvar som kommer sättas på en i och med att man blir 18 fyllda år. Detta tror jag skrämmer många, vare sig de är medvetna om det eller inte.
När ett efterlängtat sista sommarlov börjar upplever jag dock ändå brist av avslappning. Prestationskraven och stressen sitter kvar i kroppen likt kroniska impulser. Jag vaknar före väckarklockan de dagar jag ska till jobbet med oron att jag kommit försent och jag planerar in vilken tid på dagen jag ska tillägna studierna trots att jag inte har någonting att studera. Jag känner inte ens att jag orkar ta upp en bok och läsa av rent intresse då mitt huvud kopplar den till skolan, genom att framställe boken som en uppgift som ska klargöras. Det är både hemskt och skrattretande tycker jag.
Nu väntar ett sommarlov som jag vet kommer gå skräckinjagande fort, tyvärr. Men detta faktum gör mig än mer mån om att ta vara på varenda ledig stund och bara njuta.
Kommentarer
Postat av: P
Ja det är verkligen en tuff tid man går igenom. Tänk bara på att inte finns något ont som inte för något gott med sig!
Trackback
